.

Mors dag till ära. Idag har jag tänkt lite extra på farmor och kände för att skriva klart inlägget som jag började skriva efter begravningen (som var i februari):

Älskade farmor. Här är en bild på när jag träffade dig första gången. Det går inte att undgå hur glad jag ser ut. Nu har jag sagt hejdå till dig för sista gången och leéndet var utbytt emot tårar. Men tårarna betyder att jag har något att sakna och jag är så glad för åren jag fick med dig.

På minnesstunden hölls många fina tal, men jag är en sådan person som inte klarar av att hålla tal när jag gråter så här är mina ord. Till farmor:

Jag tror att vi alla kände igen orden som Carin nämde. När man knackade på dörren och farmor öppnade med ett glatt och högt "men så roligt att se er". Hon tyckte jämt att de va så roligt när hela släkten kunde vara med (så de har jag nog fått från henne). Kommer ihåg när hon fyllde 75 och vi var ute och åt. Hur hon flera gånger nämde hur roligt hon tyckte de var att alla var där tillsammans, att de betydde mycket för henne.När vi börjde bli äldre nämnde farmor flera gånger att tänk att vi fortfarande ville komma och träffa dom trots att vi var så stora. Det är klart att vi ville. Att få komma upp till farmor och farfar och pellpers (gårdsnamnet) har alltid varit förknippat med avslappning för mig. Att få spela spel, leka, spring runt och busa, väva på de små vävstolarna eller bara ta det lungt och fika. De var att komma till sitt andra hem. 

Om det var något som farmor visade omsorg genom så var det mat. Hemma hos oss har det ofta diskuterats att en köttmiddag aldrig blir så god som farmors. Ett annat stark minne jag har förknippat med mat är från sommaren innan farmor blev dålig. Jag hade varit i byn några dagar och innan jag skulle åka vidare emot midsommarfirande körde Tesan ned mig till skidan (där dom bott senaste åren). Farmor var så orolig att jag inte skulle få i mig mat och eftersom hon inte ville ge sig så sa jag ja till lite mellis. Hon börjde ta fram de ena efter de andra och snart var bordet fullt med saker att äta. De är ett minne som jag alltid kommer ha med mig och som beskriver farmor väldigt bra, bästämd och otroligt omtänksam.

Så tack till dig farmor! Tack för att du alltid har mött mig med öppna armar och kärlek! Tack för alla fina minnen och för att du alltid har brytt dig om oss! Jag kommer saknar dig och jag är tacksam för tiden som vi fick tillsammans!

/ditt barnbarn Rebecka

Den här bilden pryder mitt rum och var även med på begravningshäftet (då i svartvitt). Flera kommenterade att den är så fin och speglar farmor bra, jag kan inte annat än att hålla med.